Webb- och IT-utveckling tar ofta längre tid än förväntat och kostar mer än budgeterat. En orsak är att beställaren inte lagt tillräcklig vikt vid kravställningen.

Här är varför produktägare behöver kunna kravställa och varför kravställning inte är så svårt som många tror.

I mitt arbete träffar jag många personer som är produktägare och förvånansvärt många tror att man måste vara kravanalytiker för att kunna kravställa och att kravställning inte är något för dem, men så är det inte alls.

Självklart är det en fördel om man har en kravanalytiker som kan skriva kraven på ett strukturerat sätt, men det betyder inte att produktägare inte kan gör det själv. Det är faktiskt väldigt värdefullt när produktägare är involverade i att formulera och förtydliga krav, eftersom de har en djup förståelse för produkten och dess användare.

Kravställning är grunden till att få det du vill ha

I min mening är kravställning en av nyckelfärdigheterna för dig som beställer, oavsett om det är funktioner i en produkt eller gränssnitt på webben. Kravställningen är nämligen grunden till att du ska kunna få vad ni förväntar er.

Kravställning är inte heller så svårt som många tror. Ofta räcker det med att du vet hur du ska strukturera ett krav.

Stor skillnad på kravställning i olika situationer

Dessutom är det stor skillnad på en kravspecifikation för en upphandling och på löpande kravhantering som en produktägare gör. I det första fallet gäller det att framföra behov som är tydliga men inte alltför specifika. Där vill du att leverantören ska vara proaktiv och ge ett förslag, inte minst för att kunna jämföra olika förslag och förstå deras kompetens.

I löpande kravställning behöver du snarare vara så specifik som möjligt för att undvika missförstånd och få det du tänkt. Den löpande kravställningen, som produktägare behöver göra, är på många sätt enklare.

Vanliga problem i kravställning

Det finns några vanliga sätt att beställa löpande utveckling som jag ofta ser. Man kanske mailar en beställning till sin leverantör eller skickar designskisser.

Problemet med sådana beställningar är att de inte är tillräckligt tydliga för att du ska kunna få en bra leverans.

Om du skickar en designskiss, eller text i ett mail, så vet inte utvecklaren vad du har tänkt dig. Vad ska vara klickbart? Vad ska hända när någon klickar? Ska något fällas ut eller öppnas i ett nytt fönster? Hur ska det se ut? Ska det finnas ikoner?

Problemet med sådana beställningar är egentligen att de saknar krav.

En tumregel för att lyckas är att du behöver vara mer konkret och specifik än du tror.

Konsekvenser av otydliga krav

Om du inte skrivit ner krav eller om kraven är för vaga, så kan det få flera konsekvenser. Om du dessutom inte har direktkontakt med utvecklarna hos leverantören så kan situationen bli än värre.

Först och främst är det bäddat för missförstånd. Ni kan behöva göra många omtag innan du får rätt leverans. Det kostar mycket pengar och tar längre tid än nödvändigt. Inte minst kan det skapa frustration och dåliga vibbar mellan dig och leverantören.

5 skäl till att lägga tid på kravställning

Sammanfattningsvis så lönar det sig att lägga tid på kravställning.

Här är 5 skäl till varför.

Fokusera på att bli specifik

Du vinner mycket på att vässa din förmåga att kravställa. I löpande webb- och produktutveckling kommer du långt med din kravställning bara genom att fokusera på att bli så specifik som möjligt. Bilder med detaljer, användarflöden och user stories är bra sätt att bli konkret och tydlig. Kan du samverka med en UX-person så är det ännu bättre.

Läs mer om hur du skriver krav.